Ännu en fantastisk morgon i skidspåret. Alldeles nypistat efter att det snöat dagen innan. Vi var nästan först i spåret och när solen steg över fjällranden stannade matte och tog ett kort för att föreviga just denna stund.

Därefter vände hon sig om och tog en bild på söta Merel som stod mitt i solljuset. Stoppade undan mobilen och ... just som det var dags att fortsätta dyker en fjolårsälgkalv upp ur skogen och lunkar lugnt rakt över spåret, inte ens tjugo meter från matte och Merel, för att snabbt  försvinner iväg. Antagligen utan att ens upptäcka åskådarna som stod i lä för älgen. Mäktigt, och på något vis inte särskilt förvånande just denna morgon när allt liksom kändes naturligt och stilla och ... ja, helt underbart så där som vissa mornar bara är ...

Halvvägs blev det en kort paus där Merel fick tid att putsa sina tassar lite. Hon har jobbat på bra de senaste dagarna, så lite ömt mellan trampdynorna är det ju. Bra då med mjukgörande tass-salva som masseras in både morgon och kväll.

För nog går det undan för Merel i spåret. Hon älskar att springa och dra. Bra motion är det inför jakten, men också en härlig aktivitet bara för sin egen skull. Särskilt här i Härjedalens mäktiga natur under fina vinterdagar som nu. Tillsammans i spåret. Se bara nedan vilken fart det blir!