Tre dagar av strålande vårvintersol fick vi när vi var i Tossåsen och tränade tillsammans med Bretonklubben. Visserligen var det 30 minugrader i dalen om morgnarna, men högre upp på fjället var det något varmare och mitt på dagen värmde solen upp till "bara" 12-15 minus. Vi har inte jagat tidigare med hundarna på vinterfjället, men dessa dagar gav verkligen mersmak. Framöver kommer vi helt klart gå ut och träna själva här nära oss i Mittådalen.
De första två dagarna var det Ilse som fick gå ut. Föret i skog och dal var tyvärr ovanligt svår för att vara så här års, mycket på grund av snöovädret förra veckan. Ilse, som är tio kilo tyngre än bretonerna, fick simma fram i tung snö som inte alls bar, men även för de mindre hundarna var det nästan omöjligt att få igång ett bra sök. I stället tog vi oss upp till trädgränsen där snölagret var tunnare och det fanns bra med skare på sina håll - och där blev det fart, både på Ilse och bretonerna.
Uppe på kalfjället var vidderna fantastiska och sikten över fjälltopparna kan nog knappast vara bättre än den var. Det har inte varit något bra ripår, men vi hade ändå hyfsat med fågelkontakt, vilket bådar gott vad gäller återväxten inför nästa år.
Den tredje dagen var det Merels tur att följ med ut. Visst tog det en stund för henne att lära sig att gå följsamt i koppel - stavar, skidor, andra hundar - så mycket som var nytt, men framåt lunch gick det redan riktigt bra. När de andra hundarna släpptes stod hon och följde dem med blicken som ett ljus. Och det var premiär för hennes nya jaktväst. Visst är hon snygg!
När hon släpptes sprang hon snabbt och sökte målmedvetet, outtröttlig som den energiknippe hon i stort sett alltid är.
Bäst av allt var nog hur följsam och lättdirigerad hon redan är. Hon har hela tiden koll på matte även om hon ändå tar för sig av marken. Hon hittade flera färska legor och spår efter ripa, men fick tyvärr ingen riktig egen fågelkontakt. Det får bli nästa mål när vi går ut och tränar på egen hand - mer fågel åt Merel!
Efter mycket spring i 15-20 minusgrader är det skönt att få på sig en varm väst och sitta still med matte på en dyna en stund, särskilt som man också får mumsa på bitar av ens favoritkorv. Nu blir nästa steg för Merel och Ilse att gå ut på fjället samtidigt tillsammans med matte och lära sig att inte dra omkull henne i nedförsbackar och trassla in sig i varandras koppel. En utmaning om någon - men det ska väl också gå!