I över en vecka har vi tränat fält på Långtora fasaneri utanför Enköping. Mycket lärorikt, både för matte och hund. Tidigare har vi ju inte tränat systematiskt på fält, utan alltid jobbat med vild fågel på fjäll. Fördelen med utsatt fågel är den outsinliga tillgången på fågel, plus bästa möjliga vägleding på plats. Efter en vecka står det nu klart att Ilse klarar allt galant, medan matte behöver en viss finslipning vad gäller tajming och ledarskap. Fotografering har dock inte varit vår prioritering under träningen, men på dessa bilder ser ni Ilses arbete med duva. Annars har hon nu lärt sig att jobba utmärkt med fasan. Nästa steg blir på rapphöns.
Detta är precis i avancen när duvan lyfter - den var vit, men syns snett ovanför Ilse till vänster.
Här stannar hon, för att sedan sätta sig ned, medan duvan flyger iväg. En perfekt fågeltagning. I morgon blir det Merels tur att för första gången prova på fågel. Varje dag är spännande och ny!